ensue [ɪnˈsjuː] v (formal) (артынан, нәтижесінде) өрбу, ұласу, жалғасу (syn: follow) ¨Bitter arguments ensued from this misunderstanding. – Бұл түсінбестіктер әкіреңге ұласты. ¨in the ensuing debate – (содан) өрбіген айтыста/дебатта

m 5 676
a 5 729